Framtiden finns i utbildningen

Den finska utbildningen har lyft vårt land till ett av världens lyckligaste, jämlikaste och rikaste länder. De globala problemen från miljöförändringen till befolkningsökningen och det ökade energibehovet som hotar människosläktet skapar dock osäkerhet och otrygghet. Kreativa lösningar till en bättre framtid står att finna inom utbildning, fostran och forskning.

Under åren 2006 – 2015 fördubblades antalet elever med svaga kunskaper i matematik och läsning. Orsakerna är överstora grupper, problem med arbetsron, för litet tid till individuell handledning, brist på skräddarsytt stöd, minskningen av antalet smågrupper o.s.v. Allt har sin grund i den finansiella satsningen. Utan insatser kan man knappast vänta sig några förbättringar. Branschens yrkeskår d.v.s. lärarna borde garanteras tillfälle att utföra sitt arbete ordentligt.

Sysselsättningsgraden för personer i arbetsför ålder med enbart grundskoleutbildning är blott 43%. För de som har högre högskoleexamen är den 86%. Utbildning är den bästa garantin mot arbetslöshet och isolering. Det kan inte förnekas att utbildningen är till nytta för både för individen och samhället. Finlands framgångshistoria fortsätter bara om vi satsar tillräckligt på forskning, utbildning och innovation. Detta kräver pengar, men betalar sig själv mångdubbelt tillbaka.

Följande regering bör lyfta uppfostran, utbildning och forskning till sina spetsprojekt. Det krävs en realistisk plan för att förbättra finansieringen så att den skapar möjligtheter till  ett långsiktigt utvecklingsarbete från grundutbildning till forskning. Vårt skolsystems styrka har alltid varit kompetenta lärare och deras möjlighet att göra sitt arbete  ordentligt samt ett bra högskoleväsende och forskning. Deras resurser måste säkras även i framtiden.

Förbättring av trafiken nödvändig

Ett gott trafiknät, dess funktionsduglighet och underhåll är centrala faktorer för arbetskraftens rörlighet, industrins transporter, en fingerande vardag och klimatförändringen. Den minskar utsläpp, ökar bostadsbyggandet och skapar ny affärsverksamhet. Även exportindustrins konkurrensförmåga förbättras.

Underhåll och nybygge av väg- och järnvägsnät anses vara dyra, men i infrastrukturprojekten får samhället generellt tillbaka sina pengar genom skatteintäkter.  Om man justerar beloppen för investeringarna i trafiken i Sverige i förhållande till ländernas storlek så är de dubbelt så stora som i Finland.

Nylands järnvägsnät måste utvecklas. Hangö – Hyvingebanan måste elektrifieras, Stambanan kapacitet måste svara mot behovet. Samtidigt med ”entimmeståget” bör det säkras att förbindelserna i kommunerna vid kustbanan förbättras då spårkapacitet friställs. Finansieringsmodellerna som utgår från i investeringsföretagens största projekt möjliggör, att det från statens bidget frigörs medel som kan styras till andra investeringar.

Kollektivtrafiken i Nyland ger inte pendlarna tillgång till någon fungerande pendeltrafik. Den privata pendlingen ökar i huvudstadsregionen. Den här trafiken borde inte försvåras med vägtullar och genom att göra infartslederna smalare. Trafiken på gummihjul måste göras fungerande och t.ex. den tunga godstrafiken borde styras till hamnar utanför huvudstadregionen bl.a. med hjälp av huvudväg 25 och väg 51.

Bilar med lågt eller inget avgasutsläpp borde gynnas. I stället för privatäga bilar kunde möjlighet till bilköpning med låga avgasutsläpp erbjudas i form av samåkning eller privatleasing. Att vänta sig en omedelbar övergång till elbilar är dock onödig, när det inte ens finns sådana bilar till salu i Finland , priset för konsumenten är för högt eller då laddningsnätet inte är tillräckligt. Också nya renare teknologier för förbränningsmotorer bör utnyttja i full utsträckning.

Projektena tar inte slut under flera år, men morgondagens trafikbeslut görs redan idag. Siktet borde hållas inställt på en ren miljö, en bättre vardag och god tillgänglighet på olika områden. Betydande inverkan på miljön bör i allt större utsträckning beaktas i beslutsprocessen och vid projektens prioritering. Detta allt förutsätter beslut och realisering som sträcker sig över utöver regeringsperioderna.

Underskottet i finansieringen av utbildningen måste korrigeras!

Under den pågående regeringsperioden har man varit tvungen att skära ned nästan 900 miljoner euro från utbildningen. Beloppets negativa effekter har dock lindrats rejält med olika spetsprojekt, men i slutfasen torde det röra sig om en minskning på flera hundra miljoner.

På de olika utbildningsnivåerna har grundfinansieringen sakteligen sjunkit bl.a. på grund av indexfrysningar och andra kostnadsnedskärningar. I grundutbildningen har det lyckligtvis inte företagits några större nedskärningar. De största nedskärningarna har skett inom yrkesutbildningen, där närundervisningen redan ser ut att vara i kris. Också finansieringen av universitet och forsking har minskat under en längre tid.

Undervisnings- och kulturministeriet har trots minskande resurser gjort goda reformer, men när flera spetsprojekt avslutas kommer ministeriets finansirering åter att sjunka med 160 miljoner euro från föregående år.

 Det som är bekymmersamt är att de nedskäningar som gjorts under en längre period inom universiteten och forskningen börjar synas bl.a. som försämringar i undervisningen och grundforskningen. Utan en stark grundforskning kan man inte realisera innovationer och spetsprojekt.   Om vi vill kommersiallisera våra ideér i tid, bör det finnas kapital för att agera snabbt. Vi kan inte vänta på publiseringen av resultaten från de andra ländernas grundforsking och sedan därefter börja tillämpa dessa. Det försämrar vår internationella konkurensställning.

Inom utbildning, fostran och forskning finns ett finansieringsundrskott på över hundratals miljoner. Det är skäl att ställa frågan, skall vi stoppa denhär minskningen av utbildningens finansiering eller skall vi tillåta att utbildningen får förfalla ytterligare?

Om vi vill skapa åt Finland och finländarna en bra och framgångsrik framtid, måste detta finansieringsunderskott kompenseras med det snaraste. Förändringen sker inte över en natt. Modiga beslut krävs, med vilka man tryggar en tillräcklig finansiering och framgång för Finland framtiden.

Endast med en tillräcklig hög kvalitet på forstran, utbildning och forskning kan vi behärska de utmaningar som utslagning, inlärnig, klimatförändring eller förändringar i arbetslivet medför samt trygga välfärdssamhället också i framtiden.

Miljön och dess möjligheter

Ren natur är redan i sig själv värdefull, men hamnar ofta i fötterna på ekonomitänkandet . Den eviga ekonomiska tillväxten och det begränsade jordklotet är en ekvations som är svår att lösa. IPCC (FN’s klimatpanel) kräver dock i sin senaste rapport att klimatförändringen måste stoppas. Våra konsumtionsvanor och vårt förhållande till naturen är centrala faktorer ifall vi skall lyckas.

Det är klart, att när vi söker tillväxt kan vi inte bygga vidare på det traditionella konsumtionssamhället. Det är skäl att flytta tillväxten snabbt till den cirkulära ekonomin samt till sådana tjänster, produkter och teknologier som hindrar och begränsar de negativa effekterna av den ekonomisla verksamheten. Finland bör i första hand koncentrera sig på detta.

Varför måste Finland då göra dyra beslut, då vårt lands påverkningsmöjligheter globalt sett trots allt inte är betydande? Frågan kan emellertid jämföras med tanken att det är onödigt att ösa en sjunkande båt med ett litet öskar om ingen annan nödvändigtvis gör det.

Självfallet så har Finlands arbete och förmåga att producera nya innovationer och lösningar inte bara betydelse för oss. Genom att utveckla och ta i bruk renare metoder i Finland, fastän med lätt tvång, så har vi möjlighet att mångfalldiga deras betydelse genom export ut i världen. T.ex. Kina och Ryssland erbjuder enorma marknadsområden för den finska clean-tech industrin.

Redan idag ropar världen efter renare produkter, processer och teknologi. Detta eftersom allting i framtiden kommer att bli oändligt dyrare. Företag runt om i världen har alltmer börjat beakta detta i sin verksamhet.

Finlands kunnande i miljöfrågor reflekteras starkt av de clean-tech innovationer som görs i vårt land. Genom att satsa på en renare och bestånde miljö har Finland också möjlighet att vinna ekonomiska framgångar. Clean-tech produkter och innovationer representerar redan en maknad som omfattar  hundratals miljarder ute i världen.

Det lönar sig att bevara välfärdsstaten

Den nordiska välfärdstaten är globalt sett en otrolig framgångshistoria. I det export- och konsumtionsstyrda ekonomiska meningsutbytet glömmer man trots det ofta bort, att investeringar i  intellektuellt kapital är ett villkor för en framgångsrik framtid och för allt nytt – också för ekonomiska innovationer. Detta betyder satsning på utbildning, forskning, kunnande och på människan själv.

Utbildning och kunnande är grunderna till Finlands framgångshistoria, fastän man av diskussionen inom landet inte skulle tro det. En utbildning av hög kvalitet som en fortsättning på dagvården är trots allt det finska välfärdssamhällets innersta inre. Betydelsen av de ovannämnda är stor även när det gäller att förebygga utslagning.

Utbildning är en effektiv socialförsäkring. Som en följd detta öppnas möjligheter för den enskilda till ett eget liv och till att finna sin plats i samhället. På andra sidan bildar socialskyddet ett skyddsnät, som fångar upp människan när livet inte löper enligt planerna. Att en satsning på barnfamiljer, utbildning och forskning ger reslultat visar utförda studier.

 Vårt system kräver dock fortsatt utveckling och det skall kunna svara mot tidens utmaningar. Man talar mycket om vilken påverkan befolkningens åldrande har på den offentliga ekonomin. Finansministeriet har uppskattat att de offentliga utgifterna växer med c:a 400-500 miljoner euro per år på grund av detta. Finansieringen av tjänsterna står inför en utmaning.  Vi måste bygga upp en servicenivå, som erbjuder en rättvis och fungerande service åt alla.

Rättvisan bör omfatta både betalare och mottagare. En central fråga är stödet till de sämst lottade i form av inkomstöverföring. Också medelavlönade barnfamiljer borde erbjudas möjlighet att förbättra sin ekonomiska situation med förvärvsarbete. Arbete borde alltid vara lönsamt i samtliga inkomstklasser. Detta kräver även att skattemässiga åtgärder vidtas. Om betalningsandelen för de som arbetar stiger oskäligt så kommer det att märkas i viljan av att arbeta – eller att låta bli.

Den bästa garantin för finansieringen av en välfärdsstat är en stabil och växande sysselsättning. En (1) procents ökning av sysselsättningsgraden motsvarar c:a 1,4 miljarder tilläggsinkomster i den offentliga ekonomin. Det är alltså orsak att satsa på sysselsättningen. Att urholka välfårdssamhället har vi på inga villkor råd till.